Johan (Ersson) Norlind (abt. 1646 - 1694)

Born about 1646 in Falun (W), Sverige

Ancestors

Husband of Sara Bergia — married 26 Feb 1674 in Norrbärke (W), Sverige

Died 1694 at about age 48 in Starbo, Norrbärke (W), Sverige

Problems/Questions Profile manager: Britt-Marie Sohlström [send private message]

Biography

Blev faderns efterträdare som häradshövding samt slutligen assessor i Svea Hovrätt, bosatt på Starbo i Norrbärke då han 1674 äktade Sara Bergia, sedan Jesper Swedbergs hustru. ^[1]

Bosatt i Starbo, Norrbärke med hustru Sara Bergia ^[2] Amn: Johan Norlind död och Sara Bergia "gift till Uppsala". ^[3]

Mantalslängd SVAR Norrbärke - Starbo 1691 1693 1694 Sal. häradshövdingen Norlinds hushåll 1695

Ting i Norrbärke 1684 Hans och Mats Olsöners arvsprätentioner i gamle gården i Starbo den Hanses måg Mårten Wellamsson och Mats sohn Johan Matsson och dhe gamles vägnar sökt förlikning för och accorderat på 20 skeppund tackjärn. Häradshöfd Johan Norlind som nu hemmanet innehaver i vilken förlikning häradshöfvdingen dem bevillias sedan de bevist sig ej vara rätt handterade och utlöst af Hans Nilsson som hemmanet jord sedan gäldklandret förskrifvit och Norlind till betalning har efter det ^[4]

1698 Salig Häradshövdingens Johan Norlinds efterleverska, nu mera Theologie Professoris vid den Kongl Academien i Uppsala, Högvördige magister Jesper Svedbergs kärelskeliga maka, lät anhålla om fasta uppå tvenne 1/8 hemman i Starbo, som bemälte salig Häradshövdingen köpt, det ena av Hans Hermansson i Gubbo den 30/9 1691 för 90 skeppund tackjärn, 200 daler kpmt och en tunna råg. Det andra utav Hans Olofssons änka, hustru Margareta Andersdotter, den 24/4 1693 för 225 daler kpmt, item 60 skeppund tackjärn och 30 daler kpmt till hennes salig mans creditorer ... .... ^[5]

Ur Riksarkivets ämnessamlingar - Ortshistoria - Topographica ^[6]
Kiersten Hemmingsdotter ifrån Grufberg i Norrbärke socken berättar hurusom hennes framledne faderfader Anders Jonsson Sågmester hafwer ungefär för 150 åhr sedan af Stubbe och öde ... uptagit och uppröjt ett torpställe Grufeberget benämnt uti Norrbärke socken beläget, hwilket sedermehra är wurdit skattlagdt för ett fjärdehls hemman. Och när han den hennes faderfader begynte sig något förekomma, hafter sahl konung Gustaf Adolph efterlåtit honom at upprätta en hytta uthi Skissebäck på Grufebergets ägor som befogade copia uthvisar. Sedan nu .. benämte hennes faderfader så wähl som hennes fader och hon med sin man och sina syskon för hwar sin .... till Kungl Majt i många åhr skattat, komme häradshöfdingen Johan Norlind för 8 åhr sedan wille twinga dhem derifrån. Och ehuru wahl dhe honom för den gången swarat, att dhe till sådant obilligt tillbudh sig ingalunda förstå wille, så herr Norlind ... sedan tagit 3 stycken af nämdemännen, nembl Johan Olofsson i Moren, Erich Erichsson i Österbo och Erich Andersson i Grufweberget med sig och hyttan för 800 daler kopparmynt werderat, afhändandes dhem således benämde hytta emoth dheras willie, som war med 900 stigar kåhl försedd och på hwilken dhe all sin ringa ägandes nederlagt hafwer. Och när de sig deröfwer bådhe inför Bergstinget och hos Landshöfdingen Duwall beklagat, har häradshöfdingen förut dhem att willia drifwa dhem alldehles ifrån Torpet medh, som ähr dheras ... ...., beropandes sigh dherpå att han hade köpt af Kongl Maj af Chronen Wäster Sölfbergs gårdh medh dhe der under liggande torpen som är minst 30 stycken, bådhe skattlagda och oskattlagda. Och alldenstund detta hennes torp Grufeberg ähr mehr än en half mihl belägen ifrån Silfberg gård, och således dess ägor ... ingen måtto till dhet ringa för hinder eller skada älliest medh medh måste hon åhligen betala uthlagor till honom, dem han sig af Befallningsmannen Daniel Melander tillhandlat hafer icke kunnandes hon därför någre quittencer af honom derpå bekomma. findes dessuthan sigh ändå många andra klagomåhl öfwer herr häradshöfdingen Norlind hafwa, hwilka skulle synas alt för långa och widlyftiga på pappret att bringa, fördenskull ber hon underdånigt at Kongl Maj nådigast skulle låtha henne medh dhe sina få niuta och behålla hwar sin ... dhel uti Sissebäck grufwa medh dhe wahnliga uthlagor som till Kongl Majt åhrligen der af gå plägia och at kunna få ... bruka och besitta Torpet Grufeberg som hennes förfäder af ödhe uptagit och bebygdt hafwa.

Johan Norlind och Sara Bergia hade inga barn. Sara Bergia ärvde Starbo efter sin man och egendomen testamenterades av Sara till hennes andra man Jesper Swedbergs barn, bl a Emanuel Swedenborg.

Dateringen av ett par brev är enda bevis för att Swedenborg vistats i Starbo. Enligt folktraditionen skall han ha varit där vid flera tillfällen ^{[7] [8]}

Sources

1. ↑ Karl-Erik Forsslund: Med Dalälven från källorna till havet. Del 3 Söder Dalälven. Bok 4. Stora Kopparbergs socken. Bilaga 15. Släkten Brander. http://runeberg.org/fkefrandal/304/0279.html
2. ↑ Norrbärke (W) AI:1 (1671-1693) Bild 158 / sid 149 (AID: v131188.b158.s149, NAD: SE/ULA/11109)
3. ↑ Norrbärke (W) AI:2 (1694-1704) Bild 142 / sid 132 (AID: v131189a.b142.s132, NAD: SE/ULA/11109)
4. ↑ Norrbärke tingslags häradsrätt (W) AIa:2 (1681-1690) Bild 1150 / sid 126 (AID: v222853.b1150.s126, NAD: SE/ULA/11110)
5. ↑ Norrbärke tingslags häradsrätt (W) AIa:4 (1698-1700) Bild 1340 (AID: v222856.b1340, NAD: SE/ULA/11110)
6. ↑ Riksarkivets ämnessamlingar. Ortshistoria. Topographica (o) 35 Bild 4160 (AID: v913674.b4160, NAD: SE/RA/755.1) (Tack Stefan Jernberg)
7. ↑ Forssell, Helge: Bärkebygden del 1. Smedjebackens kommun, 1977. http://libris.kb.se/bib/153232
8. ↑ Forsslund, K-E: Ett Svendenborgsminne i Norrbärke. Dalarnas Hembygdsbok 1932

• Se även:
• Noreen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8341, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-10-21.